Eg er ei 21 år gammal jente som er oppvaksen på Breim i Gloppen kommune, i sogn og Fjordane. Eg studerar ergoterapi på 2.året på høgskulen i Oslo. På fritida mi er eg svært aktiv. Eg konkurrerar i både friidrett, i slegge og diskos, samt vektløfting. Når eg ikkje trenar, er eg saman med vennar.

Då eg var 2 år, merka mamma og pappa at det var noko gale med høyrselen min, sidan eg ikkje reagerte på ulike lydar. Eg var inne på fleire kontrollar, og då eg fylte 4 år, fekk eg mine to første høyreapperat, på begge øyrer. Dei fant aldri ut kvifor eg miste høyrselen. Mest sannsynleg er det arveleg. Sjølv om eg hadde høyreapperat på begge øyrer, fekk eg ikkje med meg alt. Eg høyrde ganske dårleg! Vi fekk kontakt med Vestlandet Kompetansesenter i Bergen og reiste jamnleg på opphald til Hunstad barnehage/skule, 6 veker i året, der vi lærte teikn.

Etterkvart som eg blei eldre, gjekk høyrselen gradvis nedover. Då eg var i 13-14 års alderen, anbefalte legane at eg burde operere inn Cochlea Implantat. Dette høyrtes ganske skummelt ut, og sidan eg hadde høyreapperat og følte eg fungerte bra i både det høyrande miljøet, og i døvemiljøet, synest eg at det var unødvendig. Mamma og pappa ville vente til eg blei litt eldre, og kunne ta avgjerda sjølv. Eit par år seinare, dukka spørsmålet om CI opp igjen. Audiogrammet viste at eg låg på grensa til å bli heilt døv, og legane meinte at eg hadde ingenting å tape på å operere inn CI. Eg gjekk lenge å grubla på kva eg skulle gjere, men etter mykje om og men, bestemte eg meg for å ta operasjonen.

Dermed blei den første implantasjonen gjort, på venstre side. Lyden vart sett på 1mnd etter operasjonen, og det var ganske spesielt. Vi starta tidleg med trening, der mamma satt bak meg og prata, mens eg gjentok alt ho sa. Vi brukte blant anna ordbok, der vi gjekk gjennom kvart einaste ord. Etterkvart klarte eg å skilje ut stemmer, og eg høyrde blant anna vifta på kjøkkenet, fuglar som kvittra og lyden frå vasstråla i vasken! Framgangen fortsette og det føltes ut som at “lydverda” opna seg meir og meir. Etter 4 månadar høyrde eg betre enn nokon gang, og bestemte meg for å ta operasjonen på høgre øyre.

Mine erfaringar med CI er veldig gode. Først etter at eg operterte inn CI, skjønte eg kor lite eg høyrde med høyreapperata. Men sjølv om eg har ein betre høyrsel no enn før CI, betyr ikkje det at eg høyrer alt. Eg er fortsatt tunghøyrt, og brukar blant anna tolk på skulen. Eg meinar at teiknspråk er utruleg viktig dersom ein skal fungere optimalt. Hadde ikkje mamma og pappa bestemt at eg skulle lære teikn, hadde ikkje eg vore den eg er i dag. Det har gjeve meg fleire moglegheiter, og eg kan ferdast i fleire miljø.

Sleggebiletet: NM i friidrett i 2010. Har tilsaman tatt 12 medaljar i senior-NM, i kastøvingane slegge, diskos og kule.
Rykkbiletet: Biletet er tatt under NM i vektløfting i 2011. Her vart det ein sølvmedalje.
Flaggbiletet: Deltok i Deaflympics i Taiwan i 2009. Her vart det gull i slegge og diskos. Ei stor oppleving! Møtte mange andre døve og tunghøyrte, det var nesten som å “kome heim”.

Får å lese vårt siste nyhetsbrev kan du klikke på linken nyhetsbrev

Klikk på symbolet ovenfor og følg MED-EL på Twitter.

Få tips, ideer og de seneste nyhetene fra MED-EL.

Inntil videre bare på engelsk

Får å lese vårt siste nyhetsbrev kan du klikke på linken nyhetsbrev

Haumann et al, Speech Perception with Cochlear Implants as Measured Using Roving-Level Adaptive Test Method; ORL 2010; 72:312-318

Läs en norsk sammanfattning av studien här.

Även en annan jämförande studie visar på bäst resultat för OPUS 2 användare:

Brough et al, Speech Discrimination Scores Using the Latest Generation of Speech Processors, Cochlear Implants International, 2010,Vol 11,119-124.

Läs en svensk sammanfattning av studien här.

FINE STRUCTURE PROCESSING är en nytt och helt unikt sätt att återskapa ett ljud för svåra och bullriga lyssningssituationer och för bättre musikupplevelse. Även två ännu senare publikationer understryker denna nytta för användare av OPUS 2:

Vermeire et al, Better Speech Recognition in Noise with the Fine Structure Processing Coding Strategy; 2010, ORL 2010;72:305–311

Lorenz et al, Fine Structure Processing improves speech perception as well as objective and subjective benefits in pediatric MED-EL COMBI 40+ users;2010, Int. J. Pediatr. Otorhinolaryngol.

Hör gärna av dig till info@mollerstrommedical om du vill veta mer om dessa studier

Første implantasjonen med Vibrant Soundbridge (VSB) ble gjort i Zürich 1996 og siden det har ca 4000 personer blitt implantert over hela verden.

Siden 2009 er VSB også godkjent for å brukes på barn, dvs. på personer under 18 år og Maja var først ut i Skandinavia i denne aldersgruppen da hun fikk sitt implantat ved Akademiska sykehuset i Uppsala.

Her følger et sammendrag av en artikkel i Barnplantabladet, september 2010, hvor Ann Charlotte Gyllenram, ledere for Barnplantorna, møtte og fikk en prat med Maja og hennes Pappa Sven-Olof:

Maja första barnet med mellanöreimplantat

Maja har en ärftlig hörselnedsättning. Hennes syster är också hörselskadad. Maja har dessutom en synnedsättning. Redan 2002 undersöktes Maja av Claes Möller (välkänd läkare med specialitet synnedsättning/hörselnedsättning samt dövblindhet, Gyllenrams kommentar). Hörselnedsättningen diagnostiserades 1997 när Maja var endast 1 ½ år gammal. I mars 1998 fick Maja sina första hörapparater.

Maja bar tidigt sina hörapparater regelbundet och har god hjälp av dem. Vid två års ålder är hon en van hörapparatbärare. Redan år 2000 börjar emellertid Majas hörselgångsbesvär med ökad vaxbildning och externotit (infektion/eksem i hörselgången). Maja hade då också perioder med mellanöroninfektioner.

Under 2001-2003 besökte Maja och hennes föräldrar regelbundet hörselvården pga hörselgångsinflammation (extern otit) men också en del mellanöreproblem. Under 2005 har Majas hörselgångsinfektioner accentuerat. År 2006, när Maja var 10 år gammal, visar journalanteckningar att Maja besökt hörselvården tjugo (!) gånger pga hörselgångsproblem. Dessa besök är utöver de besök som Maja och hennes föräldrar gjort som är relaterade till hennes hörapparater.

Extern otit (hörselgångsinflammation) kan vara ett stort lidande för barnet.

En så stor omfattning på hörselgångsinflammationer (extern otit) som Maja haft innebär ett stort lidande för barnet. Det blir omöjligt att använda hörapparat under pågående extern otit. För Maja blev skolgången lidande på mellanstadiet eftersom hon inte hörde.

Maja provade Baha (benförankrad hörapparat)

Som ett led att finna det optimala hörhjälpmedlet för Maja så provades först Baha. Det visade sig att Majas hörselnedsättning var alltför stor för att hon skulle ha tillräcklig nytta av Baha.

Under tiden fortsatte Majas externotiter. 2009 besökte Maja och hennes föräldrar hörselvården 17 gånger pga Majas externotiter. Majas pappa säger:

- Vi kan vägen till Karlstad vid det här laget. Det är 24 mil tur och retur mellan Karlstad och Årjäng där vi bor.

Mellanöreimplantat (VSB) en lösning på Majas problem

I juni 2009 godkändes mellanöreimplantatet Vibrant Soundbridge av europeiska läkemedelsverket. Utredningen inför VSB tog 2 månader från första kontakt med Maja och hennes föräldrar och operation i Uppsala på Akademiska Sjukhuset.

Efter sedvanlig hörselutredning och flera diskussioner med Maja och hennes föräldrar rekommenderades en implantation. Vid operationen, som gick planenligt, fästes den vibrerande delen av implantatet vid hörselbenet, städet. Det kan man göra om man, som i Majas fall, har normalt fungerande hörselben.

Maja och hennes pappa träffar ordförande i Barnplantorna inför ett reportage i Barnplantabladet på hörselvården vid Karlstad sjukhus. En tredje injustering av VSB-apparaten sedan operationen ska göras. Liksom vid CI anpassning sker en successiv anpassning och ”uppskruvning” av ”omfånget” av ljud för att hjärnan ska anpassa sig. Det är ju med hjärnan vi hör!

Frågorna och diskussionerna om VSB känns igen från diskussioner om cochleaimplantat. Frågor om hur fukttålig apparaten är; behöver patienten försäkra processorn, vilka batterier är bäst, hur ska man få spolen med magnet att fästa på skallen bäst, kan man få bilaterala VSB etc.

Maja är en hörselmedveten tjej

För att testa injusteringarna går Maja ut på en liten promenad med sin pappa i sjukhusets korridorer. Maja är en mycket hörselmedveten ung dam. När hon väl är tillbaka meddelar hon bestämt

- Sänk känsligheten lite, men bara lite.

Det existerar en bra dialog mellan Maja och audionomerna Ingrid Linder och Ann Gullbrandsson.

De frågar Maja om skillnaden mellan VSB och hennes tidigare hörapparat. Maja säger:

- Ljudet är mycket tydligare med VSB.

När de frågar Maja om det var jobbigt vid första anpassningen efter operationen i Uppsala så svarar Maja med ett litet leende

- Men det var ju länge sedan nu…

Både pappa Lars-Olov och audionomerna bekräftar att Maja är duktig på att vänja sig och är positivt lagd.

Pratstund med Maja

Maja verkar inte störas av alla foton som fotografen vill ta på henne under min och hennes lilla pratstund. Det är en trygg och mogen tjej jag har framför mig i soffan.

Maja berättar:

- Vi är 19 elever i klassen. Det fungerar bra. Både lärare och mina kompisar tar hänsyn till mig. Eftersom jag är synskadad också har ljuset i klassrummet anpassats. Jag har egen dator som förstorar texten. Vi har dessutom smartboard. Det finns ljuddämpande skivor i taket. Bordskivorna är också ljuddämpade.

Det märks att Maja trivs i sin klass. Hon berättar att det var jobbigt när hon gick på mellanstadiet och hade ständiga hörselgångsinfektioner. Då kunde hon inte använda hörapparaterna och hörde nästan ingenting.

Vi pratar lite om operationen och informationen till henne från läkarna. Maja berättar att hon inte kände sig tveksam till operationen.

- Jag fick bra information av läkarna, men visst var jag lite nervös dagen före operation.

Sex veckor efter operationen kopplades Majas VSB-apparat in. Under veckorna fram till dess fick Maja extra stöd i skolan.

Ljudet med VSB klart och tydligt

Jag frågar Maja om första inkopplingstillfället och hur det lät.

Maja säger:

- Det lät väldigt tydligt med en gång. Ljudet var mycket bättre än med hörapparaten.

Pappa Lars-Olov berättar:

- Infektionerna gjorde att Maja hörde mycket dåligt emellanåt. Hon var nästan döv. Detta var mer påfrestande för henne än själva infektionen.

Slutsatsen är att det är viktigt att barn och föräldrar tidigt och kontinuerligt får information om vilka möjligheter till olika individanpassade hörapparater som finns.

Ett stort TACK till dig Maja som ställde upp på denna intervju. Kanske banar det väg för andra i liknande situation som du. Tack också till pappa Lars-Olov.

Sammandrag från Barnplantabladet oktober 2010

“Processorn har fungerat helt felfritt så här långt, och det har varit ett sant nöje att höra alla ljud! Fast på kvällarna är det skönt att stänga av den och speciellt i tropikerna avundas de hörande mig pga alla djungelläten som håller dem vakna men inte mig… och så tupparna att inte förglömma! De bor tätt inpå husknuten här.”

Nathalie är barndomsdöv och fick sitt CI vid 28 års ålder. Nathalie använder MED-EL Opus 2. Läs Nathalies fascinerande berättelse om hur hon fick sitt CI och om hennes upplevelser i Papua Nya Guinea. Nathalie har lovat att komma med ytterligare rapporter

Klicka här för att läsa Nathalies berättelse

Får å lese vårt siste nyhetsbrev kan du klikke på linken nyhetsbrev .

Ved det internasjonale CI møtet i Stockholm 30. juni til 3. juli presenterte MED-EL det nye implantatsystemet Maestro 2010, med Implantatet Concerto og den nye Opus 2

Du kan lese mer om MAESTRO 2010 her.